odusaliga

...som säger tokiga saker.
Farmor Gun frågade Olle vad han ska bli när han blir stor?
Efter några vanliga "Olle jobb", som "buggare" (byggare ska det va men "Y" är svårt att uttala) och "superhjälte som räddar och sånt" säger plötsligt Olle entusiastiskt:
-"Nu vet jag fajmoj!! Jag ska bli diskajmästaje näj jag blij stoj!! En sån som ståj i jättestoja kök och diskaj!!!"
????? Ska man uppmuntra en sån fin karriär...? : )

Stina pratar som en normal fyraåring numera. Ofta kommer små glada informativa meningar som: "Oj, hä komme ja!" När hon tex knör sig fram till mitt knä i kökssoffan. Eller: "Min bädis ska osså tissa på pottan mamma, så, tissa, så bassat färdit nu hämta pappej mamma tojka umpan på bädisen såja.." Också har hon börjat säga "eller?" efter meningarna:
"Se på fim nu pappa, eller?"
"Äta möjdås i toffan, eller?"
Väldigt gulligt, vi njuter av den tjejen i stora drag.

Alma har mognat lite och säger inte lika mycket tokigheter som hon gjorde när hon var mindre, hon njuter av Stinas små tokigheter tillsammans med oss. Tittar på mig, håller sig för skratt, himlar med ögonen och skakar på huvet kärleksfullt. Hon kan sitta med sina teckningar i tim på sitt rum, och kommer ut ibland och vill att jag ska spela "finns i sjön" med henne. Det är så mysiga stunder. Så värdefulla. Så kommer Olle och vill vara med. Men först måste han bygga en mur på bordet som han kan lägga sina kort bakom eftersom han inte har lärt sig att hålla dom i handen på rätt sätt. Men spela klarar han fint! Om jag frågar efter alla hans åttor frågar han bara hur dom ser ut, får en sv mig och jämför med sina. Han kan alla nu utom 7,8,9 o 10. när Stina vill vara med blir det svårare. Förr nöjde hon sig med jokrarna...

...som ger energi och glädje rus! Det är så fint med det gröna, och jag minns en gång när jag var liten, på väg till Hultasjön på cykel, att jag hoppade av och smakade på gräset. Minns inte om det var lika gitt som det såg ut.
På vägen till Tidaholm åker vi förbi helt ljuvliga enbuske hagar och stora fält täckta av gula maskrosor. Tänk om Gud hade varit dålig på det där med färgmatchning i sin natur. Det kunde varit helt galet ju! Men nu är det helt perfekt, och jag njuter så det nästan gör ont.

..målning från samma kväll.

...hon är så duktig på detaljer. Alla hon målar med ögon, har glimten i dom. Jag är så stolt! Tycker hon duktig för sin ålder, är 7 år nu, åtta om ett par månader.

...så grattar vi diverse manfolk som fyller år. Carl Rytterfalk och Johan Cronqvist (stavar säkert med k eller u eller ö?)
"Men det är ju inte så kul att blogga om" tänker du nu. Men jag kan inte rå för att jag har idetorka...

När man skriver en gång om året har det liksom hänt för mycket.

Stina är två nu. Olle är lego fantast. Alma är i skolan och Thomas är skäggig. Jag är hungrig och väntar på att någon ska gå ut i köket och laga nåt.

Idag ska Elsa få Thaimassage av mig. Som tack för barnpassning.

Vi har det så bra. Vi borde skämmas.
Nu kom han med en kopp kaffe till mig! Galet bra man jag valde för snart 7 år sedan.