Tokiga ungar...
...som säger tokiga saker.
Farmor Gun frågade Olle vad han ska bli när han blir stor?
Efter några vanliga "Olle jobb", som "buggare" (byggare ska det va men "Y" är svårt att uttala) och "superhjälte som räddar och sånt" säger plötsligt Olle entusiastiskt:
-"Nu vet jag fajmoj!! Jag ska bli diskajmästaje näj jag blij stoj!! En sån som ståj i jättestoja kök och diskaj!!!"
????? Ska man uppmuntra en sån fin karriär...? : )
Stina pratar som en normal fyraåring numera. Ofta kommer små glada informativa meningar som: "Oj, hä komme ja!" När hon tex knör sig fram till mitt knä i kökssoffan. Eller: "Min bädis ska osså tissa på pottan mamma, så, tissa, så bassat färdit nu hämta pappej mamma tojka umpan på bädisen såja.." Också har hon börjat säga "eller?" efter meningarna:
"Se på fim nu pappa, eller?"
"Äta möjdås i toffan, eller?"
Väldigt gulligt, vi njuter av den tjejen i stora drag.
Alma har mognat lite och säger inte lika mycket tokigheter som hon gjorde när hon var mindre, hon njuter av Stinas små tokigheter tillsammans med oss. Tittar på mig, håller sig för skratt, himlar med ögonen och skakar på huvet kärleksfullt. Hon kan sitta med sina teckningar i tim på sitt rum, och kommer ut ibland och vill att jag ska spela "finns i sjön" med henne. Det är så mysiga stunder. Så värdefulla. Så kommer Olle och vill vara med. Men först måste han bygga en mur på bordet som han kan lägga sina kort bakom eftersom han inte har lärt sig att hålla dom i handen på rätt sätt. Men spela klarar han fint! Om jag frågar efter alla hans åttor frågar han bara hur dom ser ut, får en sv mig och jämför med sina. Han kan alla nu utom 7,8,9 o 10. när Stina vill vara med blir det svårare. Förr nöjde hon sig med jokrarna...
Gröna underbara natur...
...som ger energi och glädje rus! Det är så fint med det gröna, och jag minns en gång när jag var liten, på väg till Hultasjön på cykel, att jag hoppade av och smakade på gräset. Minns inte om det var lika gitt som det såg ut.
På vägen till Tidaholm åker vi förbi helt ljuvliga enbuske hagar och stora fält täckta av gula maskrosor. Tänk om Gud hade varit dålig på det där med färgmatchning i sin natur. Det kunde varit helt galet ju! Men nu är det helt perfekt, och jag njuter så det nästan gör ont.
En till...
..målning från samma kväll.
Närbild också...
...hon är så duktig på detaljer. Alla hon målar med ögon, har glimten i dom. Jag är så stolt! Tycker hon duktig för sin ålder, är 7 år nu, åtta om ett par månader.
Almas kvällsbild...
Dagen till ära
...så grattar vi diverse manfolk som fyller år. Carl Rytterfalk och Johan Cronqvist (stavar säkert med k eller u eller ö?)
"Men det är ju inte så kul att blogga om" tänker du nu. Men jag kan inte rå för att jag har idetorka...
När man skriver en gång om året har det liksom hänt för mycket.
Stina är två nu. Olle är lego fantast. Alma är i skolan och Thomas är skäggig. Jag är hungrig och väntar på att någon ska gå ut i köket och laga nåt.
Idag ska Elsa få Thaimassage av mig. Som tack för barnpassning.
Vi har det så bra. Vi borde skämmas.
Nu kom han med en kopp kaffe till mig! Galet bra man jag valde för snart 7 år sedan.
Hallow! Long agow...I know...
...men plötsligt föll det på mig här sittandes vid en dator att skriva några rader, och inte särskilt stressad till annat viktigare.
Familjens status: Toppen!
Mor: Glad och lite "julpysslig", väldigt kär i min man och mina barn.
Far: Sitter och spelar dataspel med Olle i soffan, så jag antar att han är mycket tillfreds med tillvaron...
Alma: En ung dam som börjar bry sig lite om åt vilket håll luggen ska ligga (helst så mycket framför ena ögat som möjligt) och som vanligt kreativ och konstnärlig. Hon kan pyssla med vad som helst, och ibland undrar jag vad som händer på nätterna inne i hennes rum. Idag när jag gick in för att bädda hennes säng, (jag vet, curling mamma, men jag gör det bara ibland) och jag visste att det var rent på kvällen, hittar jag ändå en servett i vatten, hårsnodd runt servetten och en glasspinne instoppad med lite kvistar från hennes krukväxt och en liten teckning av ett litet fint hus med en kanin på gräsmattan utanför, liggandes tillsammans med servetten i den blöta pölen på golvet i springan mellan hennes säng och skrivbordet just där hon har sin kudde på natten. Lite längre bort i rummet på golvet fanns en burk med pennor och en fint målad teckning brevid. Ett gosedjur har fått tuschfärg i pannan och på lampan hänger en liten kreation i en sytråd. Det är något av lera med små saker instoppade, pärlor och fjädrar mm. Detta är Alma i ett nötskal. En kväll la vi barnen som vanligt vid åttatiden och Alma var tyst...ovanligt, så vi tittade in vid halv tio och hon låg som ett ljus och sov. När klockan är tjugo minuter över elva kommer Alma ut ur rummet och visar stolt upp en blå varg i lera som hon har suttit och gjort! Superfint detaljerad, sittandes ylande...
Hon hade svårt att få den att sitta, så tassarna blev lite platta...
Kolla vilket fint hår... Om ni har sett en ganska ny tecknad film som heter "Alpha och Omega" kan ni se likheten... hon har helt klart härmat.
Olle: Världens pratigaste och mest retsamma lillebror och storebror. Alma har som nr 1 på sin önskelista, en bror so inte retas... Olles önskelista är lite mer matig och ser ut så här: (Vi skriver och Olle säger, och det tillkommer saker lite var och varannan dag..)
Acrylfärger
Boll
Snurra
Bayblade
Trälim
Metall (en grön platta som ska se ut som en skyllt som ska sitta på ett träd med en sång på)
En medalj
En klätterkoja där ute
En hemlig dörr
En ryggsäck
Ett julträd
En så stor växt att man kan hoppa på alla bladen
En bur med ett piggsvin i
En pyssellåda
Gummiödla
En stjärntaklampa
En bilbana
En egen dator
En filt
En bil
Tvättmedel
En sosopet (en häst fast jättemjuk)
Ett gummiägg (rött)
En gitarr
Telefon
Ett stort gummihus
En gunga
Ficklampa
Studsmatta
Nakensnäcka
Lejon som vaktar mitt rum (ett riktigt lejon som kan leva, som kan röra på sig)
Äpplekastingsåska
En väg som kan köra genom fönster- fast även ser man om man blundar om man håller i kontrollen- bilen har vingar och om man trycker på en knapp åker du snabbare än alla, snabbare än blixten mcqueen.
En spegel som visar det jag säger
fortsättning följer, än är det många dagar till julafton...
Han är väldigt rolig. Och sååå lik sin far! Han går också och sjunger små för "stundenpåhittade" visor. helt otroligt.. Att nåt sånt kunde vara genetiskt.
Stina: Våran egen lilla going med svintonacke på morgonen. (det sitter väl iof kvar hela dagarna) Hon är som hon är. Hon äger oss och vårt hem, dominerar (tror hon) och bestämmer allt själv. Hon vill inte ha för mycket hjälp, nähädu, då blir det katastrof, kan själv minsann! Hon är väldigt trygg och kan gå omkring och skrota i ett par timmar utan större passning. Äter själv, helst utan haklapp. Hon går ofta omkring med sin fina virkade docka som Farmor Gun gjort och ett litet virkat lapptäcke av densamme. Ropar hon efter dockan vet vi att det är den vi ska hämta.
Hon sjunger på kommando, och när vi frågar om hon har bajsat säger hon "böja" och traskar mot badrummet.
En gång gick hon envist upp för alla trappor till vår lägenhet själv! Och goa storasyster Alma gick omsorgsfullt beskyddande bakom henne hela vägen... underbart.
Mamma, titta! Jag har fått ett husjuj!
Olle står och väntar på mig utanför toaletten och när jag öppnar dörren visar han stolt upp sin skalbagge i en glasslåda.
Oj, vad fin, säger jag och går in i köket där Thomas och Stina väntar på oss för att äta frukost. Thomas säger till Olle att husdjuret får stanna i lådan på hans rum medans vi äter. Olle proklamerar att vi måste hålla alla fönstej och döjjaj stängda, annars kan husjujet flyga iväg. Thomas säger att husdjuret nog vill ha lite frisk luft. Olle tittar på Stina och säger att Stina nog också vill ha ett husjuj, - Hon kan väl få ha dig i en liten burk? Säger Thomas och tittar på Olle . -Nej, det gåj inte.. Ett husjuj måste vaja en skalbagge eller en mask eller... fiskaj! Dom kan man ha som husjuj.
Vi äter våran frukost i lugnt tempo och när Olle är klar säger han att han ska gå ut och hämta lite frisk luft. Jag hör det knappt och tänker inte mer på det förens jag ser Olle komma in med en liten plastlåda, han går glad och lite vuxet upp för trappan och säger: -Jag ska baja ge skalbaggen lite fjisk luft mamma!
Han är så skön våran Olle.
Snart ska vi gå på second hand. Det var evigheter sedan. Hoppas jag hittar en ny mortel, Alma råkade göra sönder min som jag drejat själv... : ( Men men, hon limmade iallafall ihop stöten igen med grönglittrigt "barnpyssel lim", kan du tänka dig när jag hittar den ett par dagar efter och ska försöka bli arg... och allt jag känner är Almas panik och längtan att göra det ogjort. Jag förlät direkt.
Inatt ville Alma somna med tandtråd runt sin pyttelite lösa tand. Vi gjorde så på första tanden och det gick jättebra, hon vaknade utan tand och hade inte känt någonting. Jag gick in vid halv ett, fyra tim efter att hon somnade, och skulle bara ta en penna, vira snöret runt och rycka. Jag smyger, är så försiktig, och det går bra tills jag precis har ryckt och snöret gick av och Alma tittar upp och utbrister; "Men, du skulle ju vänta tills jag hade somnat mamma. Nu får du hämta ett bättre snöre och göra om." Jag kan inte fatta hur det gick till, hon sov ju knappt! Blev inte ledsen heller, och bara somnade om sen med ett nytt snöre i tanden. Det gick också av, så vi får vänta tills tanden blir mera lös...
Som ni ser har de nya tänderna kommit upp bakom, och här visar hon stolt upp den första utdragna tanden, eller ja, hålet efter den... Alma ville bli lite sminkad den här dagen, om ni undrar över fräknarna mm. (De får absolut inte sitta någon annanstans än på näsan föresten)
Det har hänt ganska mycket sedan jag bloggade senast, så jag lägger upp lite smått och gott här.
Almas "Tandlösedräkt":
Olles "Kennethdräkt" (Snäppan, den ovanliga fågeln, i filmen "upp"):
Stina har stolt placerat sig på ett grytlock...
Anna Turesdotter, duktig och härlig tjej från Henån, sminkar en kompis på en visning...
Thomas hittade dessa underbara träskor i marken nära vedbon....
Kollega och vän, Daniel Petrén, sminkad till Pontius Pilatus under passionsspelet i Uddevalla....
Och så en stolt Olle med ännu ett "husjuj", en kopparödla.
Oj, vad fin, säger jag och går in i köket där Thomas och Stina väntar på oss för att äta frukost. Thomas säger till Olle att husdjuret får stanna i lådan på hans rum medans vi äter. Olle proklamerar att vi måste hålla alla fönstej och döjjaj stängda, annars kan husjujet flyga iväg. Thomas säger att husdjuret nog vill ha lite frisk luft. Olle tittar på Stina och säger att Stina nog också vill ha ett husjuj, - Hon kan väl få ha dig i en liten burk? Säger Thomas och tittar på Olle . -Nej, det gåj inte.. Ett husjuj måste vaja en skalbagge eller en mask eller... fiskaj! Dom kan man ha som husjuj.
Vi äter våran frukost i lugnt tempo och när Olle är klar säger han att han ska gå ut och hämta lite frisk luft. Jag hör det knappt och tänker inte mer på det förens jag ser Olle komma in med en liten plastlåda, han går glad och lite vuxet upp för trappan och säger: -Jag ska baja ge skalbaggen lite fjisk luft mamma!
Han är så skön våran Olle.
Snart ska vi gå på second hand. Det var evigheter sedan. Hoppas jag hittar en ny mortel, Alma råkade göra sönder min som jag drejat själv... : ( Men men, hon limmade iallafall ihop stöten igen med grönglittrigt "barnpyssel lim", kan du tänka dig när jag hittar den ett par dagar efter och ska försöka bli arg... och allt jag känner är Almas panik och längtan att göra det ogjort. Jag förlät direkt.
Inatt ville Alma somna med tandtråd runt sin pyttelite lösa tand. Vi gjorde så på första tanden och det gick jättebra, hon vaknade utan tand och hade inte känt någonting. Jag gick in vid halv ett, fyra tim efter att hon somnade, och skulle bara ta en penna, vira snöret runt och rycka. Jag smyger, är så försiktig, och det går bra tills jag precis har ryckt och snöret gick av och Alma tittar upp och utbrister; "Men, du skulle ju vänta tills jag hade somnat mamma. Nu får du hämta ett bättre snöre och göra om." Jag kan inte fatta hur det gick till, hon sov ju knappt! Blev inte ledsen heller, och bara somnade om sen med ett nytt snöre i tanden. Det gick också av, så vi får vänta tills tanden blir mera lös...
Som ni ser har de nya tänderna kommit upp bakom, och här visar hon stolt upp den första utdragna tanden, eller ja, hålet efter den... Alma ville bli lite sminkad den här dagen, om ni undrar över fräknarna mm. (De får absolut inte sitta någon annanstans än på näsan föresten)
Det har hänt ganska mycket sedan jag bloggade senast, så jag lägger upp lite smått och gott här.
Almas "Tandlösedräkt":
Olles "Kennethdräkt" (Snäppan, den ovanliga fågeln, i filmen "upp"):
Stina har stolt placerat sig på ett grytlock...
Anna Turesdotter, duktig och härlig tjej från Henån, sminkar en kompis på en visning...
Thomas hittade dessa underbara träskor i marken nära vedbon....
Kollega och vän, Daniel Petrén, sminkad till Pontius Pilatus under passionsspelet i Uddevalla....
Och så en stolt Olle med ännu ett "husjuj", en kopparödla.
Mycket flickigt...
Kan du tänka dig hur det var hos oss igårkväll när Jag, Esther Svensson och Anna Turesdotter hade en makeoverafton. Vi sjöng fina spontansånger som vi spelade in. (Säkra hits att skicka till Bert.) Och så målade vi naglar. Och Tog hål!! Jag har aldrig haft hål i öronen... det var ena dags. Och jag går med glädje in i en ny värld av "smyckesmöjligheter"!, som Anna, syster Anna, så fint kallade det. Så lagade vår underbara vän och inneboende glass till oss! Alltså själva arrangemanget, inte just glassen, den var köpt.
Titta!
Hej! Nu är det Anna som pratar. Då kan man få höra lite vadsom helst. Jag skulle då vilja säga att jag HELA DAGEN igår trodde att Ingrid skulle GÖRA glassen. Men sina bara händer. Så jag blev ganska besviken. När hon inte hade gjort glasset själv. Nä, det blev jag inte innerst inne, jag bara skojar.
här är Ingrid och Esther när dom sitter och fjantar sig med naglarna. Ingrid bara tog bort sitt nagellack hela tiden. Och satte på nytt. Och tog bort. Och nytt. Och bort. Ja hon var som en treåring.
Men man blir väl som man umgås... (hon umgås väldigt mycket med Olle)
Jag fjantade runt med Stina istället, för hon ville inte sova. Hon var riktigt ilsk där i slutet. Personligen tror jag det var för att hon ville ha mer glass. Men man kan ju aldrig så noga veta med Stinor.
När jag vaknade imorse då möttes jag av Ingrid i en mörkröd sammetsmorgonrock och Stina i matchande kläder. För det var väldigt viktigt att matcha sitt barn! sa Esther. Men ni ser ju själva hur Stina tycker om det.
Oj! Här går det fort. Nu sitter Thomas i stolen och klipper Ingrid, eller var det tvärtom. Jag som trodde att hon skulle klippa mig.
Hejdå!
Titta!
Hej! Nu är det Anna som pratar. Då kan man få höra lite vadsom helst. Jag skulle då vilja säga att jag HELA DAGEN igår trodde att Ingrid skulle GÖRA glassen. Men sina bara händer. Så jag blev ganska besviken. När hon inte hade gjort glasset själv. Nä, det blev jag inte innerst inne, jag bara skojar.
här är Ingrid och Esther när dom sitter och fjantar sig med naglarna. Ingrid bara tog bort sitt nagellack hela tiden. Och satte på nytt. Och tog bort. Och nytt. Och bort. Ja hon var som en treåring.
Men man blir väl som man umgås... (hon umgås väldigt mycket med Olle)
Jag fjantade runt med Stina istället, för hon ville inte sova. Hon var riktigt ilsk där i slutet. Personligen tror jag det var för att hon ville ha mer glass. Men man kan ju aldrig så noga veta med Stinor.
När jag vaknade imorse då möttes jag av Ingrid i en mörkröd sammetsmorgonrock och Stina i matchande kläder. För det var väldigt viktigt att matcha sitt barn! sa Esther. Men ni ser ju själva hur Stina tycker om det.
Oj! Här går det fort. Nu sitter Thomas i stolen och klipper Ingrid, eller var det tvärtom. Jag som trodde att hon skulle klippa mig.
Hejdå!
Olle då...
...här om dagen satt jag och läste en bok för barnen i soffan och upptäcker efter en stund att Olle sitter och tittar konstigt på min kropp. Plötsligt lyfter han på min tröja och jag säger snabbt:"-Nej men Olle vad gör du?!", och så drar jag ner tröjan igen. Då tittar Olle storögt upp på mig och säger:"-Men Mamma! Det kommer snart komma ut en till bebis därifrån!!"
Suck. Tack för den Olle.
Jag återhämtade mig snabbt när jag berättade detta för min man och han sa: "-Ja, jag har också funderat de sista dagarna på om det är nått därinne..."
Jag mådde genast mycket bättre. Två dagar senare kom lingonveckan och magen gick tillbaka till den vanliga "5:e graviditetsveckan magen"......
Jag måste verkligen börja göra situps...eller så skaffar jag mig en sån där tränings rockring som Emmy har. Provade och det var rätt kul. : ) Jag kunde! Efter jag vet inte hur många år, det satt i ryggraden helt enkelt.
Bjuder på en suddig bild från Julafton som var väldigt mysig! Tack alla ni som var med, ni är bäst! Marie, du är också bäst. Saknade dig massor!
Suck. Tack för den Olle.
Jag återhämtade mig snabbt när jag berättade detta för min man och han sa: "-Ja, jag har också funderat de sista dagarna på om det är nått därinne..."
Jag mådde genast mycket bättre. Två dagar senare kom lingonveckan och magen gick tillbaka till den vanliga "5:e graviditetsveckan magen"......
Jag måste verkligen börja göra situps...eller så skaffar jag mig en sån där tränings rockring som Emmy har. Provade och det var rätt kul. : ) Jag kunde! Efter jag vet inte hur många år, det satt i ryggraden helt enkelt.
Bjuder på en suddig bild från Julafton som var väldigt mysig! Tack alla ni som var med, ni är bäst! Marie, du är också bäst. Saknade dig massor!
Long time no seen!!
Nu funkar det igen!! Fatta vad tråkigt att blogga om det inte går att lägga upp bilder!
Idag är Moster Emmy här på visit. Och Esterhunden...den söta och kloka.
De sibiriska dvärghamstrarna har fått nytt strö, vatten och foder. Är rädd att jag börjat gilla dom lite...när jag håller ner handen kommer dom och nafsar och kryper upp i den. Därför köpte jag lite godis till dom igår. Men det dög visst inte, dom bara sniffade och gick vidare. Bortskämda små as... Antar att jag har lite dåligt samvete för deras första period hos oss... med yrsel och näsblod efter tortyrbehandling av Alma. Undrar om dom har förlåtit oss, eller bara glömt kanske.. Ja ja.
Alma är en mycket speciell tjej. Jag är fullständigt övertygad om att hon kommer lära mig väldigt mycket om livet och sånt,...tålamod och annat nyttigt. Fick nästan spatt på henne i morse när hon skulle till skolan och blev jättearg för att hon inte fick titta på bara en liten film innan bussen skulle gå... om typ 7 min, och då skulle hon dessutom hinna äta, ta på sig, borsta tänderna och ta på ytterkläder. Ingrid, lugna dig, räkna långsamt till tio... 1, 2, 3...NEJ jag hinner inte! Alma KOM NU!! Tillslut förstod hon och gjorde som jag ville. Hon skruttade iväg, i tid, med ett "Hej då Mamma! Glöm inte att jag vill titta på den där filmen ikväll då!"
Olle pratar hål i huvudet på oss och vi skrattar och försöker fånga en del på film, men det är lättare sagt än gjort. Så här ser han iallafall ut när han visar sina "mukler":
Idag är Moster Emmy här på visit. Och Esterhunden...den söta och kloka.
De sibiriska dvärghamstrarna har fått nytt strö, vatten och foder. Är rädd att jag börjat gilla dom lite...när jag håller ner handen kommer dom och nafsar och kryper upp i den. Därför köpte jag lite godis till dom igår. Men det dög visst inte, dom bara sniffade och gick vidare. Bortskämda små as... Antar att jag har lite dåligt samvete för deras första period hos oss... med yrsel och näsblod efter tortyrbehandling av Alma. Undrar om dom har förlåtit oss, eller bara glömt kanske.. Ja ja.
Alma är en mycket speciell tjej. Jag är fullständigt övertygad om att hon kommer lära mig väldigt mycket om livet och sånt,...tålamod och annat nyttigt. Fick nästan spatt på henne i morse när hon skulle till skolan och blev jättearg för att hon inte fick titta på bara en liten film innan bussen skulle gå... om typ 7 min, och då skulle hon dessutom hinna äta, ta på sig, borsta tänderna och ta på ytterkläder. Ingrid, lugna dig, räkna långsamt till tio... 1, 2, 3...NEJ jag hinner inte! Alma KOM NU!! Tillslut förstod hon och gjorde som jag ville. Hon skruttade iväg, i tid, med ett "Hej då Mamma! Glöm inte att jag vill titta på den där filmen ikväll då!"
Olle pratar hål i huvudet på oss och vi skrattar och försöker fånga en del på film, men det är lättare sagt än gjort. Så här ser han iallafall ut när han visar sina "mukler":
No headline
Jag sitter i ljuset av lampan vi köpte på Ikea och lyssnar till ljudet av Stina som sover i sin säng. Barnen och jag åt kvällsmat framför Ronjarövardotter, fredagsmys. När Mattis tar Birk Borkason till fånga för att få ut Borka ur Mattisborgen blir Alma jätteledsen. "Han mördar honom så han får ett sånt sår i pannan Mamma! Så får man inte göra!" Jag får förklara. Hon sätter sig närmare, jag håller om henne och Alma gråter så tårarana sprutar. Hon tycker så synd om Birk. När vi ska upp och sova möts jag av ett totalt kaos på Almas rum, och ett samtal uppstår om hur man vill ha det, och hur det känns när det är rörigt. Att saker lätt går sönder och får slängas och att man skäms när det kommer gäster och det inte går att komma fram för alla saker som ligger på golvet. Alma bestämde att hon vill ha det ordnat. Och jag lovade en egen tejprulle, sax och nya tomma vykort att måla på. Det ville hon gärna ha men jag behövde inte skriva hennes namn på saxen, hon vet vilken sax som är hennes. Bra, sa jag. Alma har ett känslofullt inre, som ibland visar sig väldigt naket och öppet. Hon kan överraska med sin, för sin ålder, stora vishet och insiktsfullhet. Hon kan vårda och älska sina syskon på ett sätt som får mig att gråta när hon inte ser. Jag har ofta svårt att förstå henne. Men jag ser i hennes blick att hon vill visa mig att hon kan. Att hon vill göra rätt och få beröm. Ibland har vi samtal som är som skatter jag samlar i en kammare i mitt hjärta. Samtal om ingenting, där hennes ansiktutryck säger mer än ord. Och hennes busiga leenden får det att kittla i min moderskärlek. Då, mer än alltid annars, finns det ingen i världen som kan ta hennes plats. Och hon känner det. Hon tar platsen och njuter av att den är hennes. När jag stryker henne över håret njuter jag, för så gjorde min mamma på mig och jag vet att jag njöt. Det gör Alma också. När mamma gjorde så på mig vet jag att jag gick till spegeln en gång för att se om jag var lika fin som jag kände mig, och det vet jag att min mamma också gjorde en gång när hennes mamma hade strykt henne över håret. Man känner sig vacker. Den traditionen är våran att behålla. Enkel men underbar.
Den vännen!
Anna, du tjatar på mig. Bra. Nu bloggar jag. Ser du? : )
Kolla vad duktigt detta är då:
Jaha..så krånglar det bara för det. Här skulle jag hämta bilder på när jag bakade tunnbröd i vårat kök häromdagen! Det var sååå mysigt!
Jag fortsätter blogga när min mobil och min dator slutar vara ovänner... : (
BUHUUUUUUUUU!!!!! Godnatt
Kolla vad duktigt detta är då:
Jaha..så krånglar det bara för det. Här skulle jag hämta bilder på när jag bakade tunnbröd i vårat kök häromdagen! Det var sååå mysigt!
Jag fortsätter blogga när min mobil och min dator slutar vara ovänner... : (
BUHUUUUUUUUU!!!!! Godnatt
Dåliga vibbar
"Kära dagbok. Jag skäms över att jag inte skrivit i dig på så länge."
Detta är INTE min dagbok!
Detta är en blogg! (jag pratar med mig själv, jag vill inte få dåligt samvete för att jag inte kommer ihåg att skriva...sen är det inget kul när datorn inte vill ta emot mina bilder från min Iphone... : ( )
Jag skriver när jag vill, var jag vill, hur jag vill och varför vill jag det...?... - Jo, men det är ju för att det är lite roligt... att dela med sig... äh.
ALMA BÖRJADE i FÖRSKOLEKLASS i DAG!!! Jag är grymt stolt över henne. Hon åkte bussen själv! Inte klokt.
Britta säger att hon minns det som igår. När jag ringde henne och grät och berättade att jag var gravid den onsdagen i slutet på oktober 2003. Då formades Alma i mig och jag valde livet. Hon lever. Alma. Elisabeth Alma Linnea Gun Wetterstrand.
MIN SKATT! (och plötsligt funkar bildvisningen...)
OLLE OCKSÅ! ( tokigt skön bild, var bara tvungen att visa. Vem var det som tog den?)
Detta är INTE min dagbok!
Detta är en blogg! (jag pratar med mig själv, jag vill inte få dåligt samvete för att jag inte kommer ihåg att skriva...sen är det inget kul när datorn inte vill ta emot mina bilder från min Iphone... : ( )
Jag skriver när jag vill, var jag vill, hur jag vill och varför vill jag det...?... - Jo, men det är ju för att det är lite roligt... att dela med sig... äh.
ALMA BÖRJADE i FÖRSKOLEKLASS i DAG!!! Jag är grymt stolt över henne. Hon åkte bussen själv! Inte klokt.
Britta säger att hon minns det som igår. När jag ringde henne och grät och berättade att jag var gravid den onsdagen i slutet på oktober 2003. Då formades Alma i mig och jag valde livet. Hon lever. Alma. Elisabeth Alma Linnea Gun Wetterstrand.
MIN SKATT! (och plötsligt funkar bildvisningen...)
OLLE OCKSÅ! ( tokigt skön bild, var bara tvungen att visa. Vem var det som tog den?)
Vilket härligt regn
Jag sitter vid datorn i sovrummet och tittar ut över nejden. Det är sensommar nu. Jag kan räkna de gula löven på björken. Jag ser fältet med raps och saknar den gula färgen. Nyss var det vår. Nyss var det snö. Nyss längtade jag efter torr mark och solens värmande strålar. Nu är den på väg ifrån mig. Jag saknar den innan den ens är borta, sommaren. Tack för att du kom. Men stanna lite till. Jag är inte färdig med dig än. Värm mig igen.
Det som har varit har varit underbart. Lätt att glömma när det härliga regnet öser ner.
Om en vecka får Stina smaka på mat. Stor flicka.
Det som har varit har varit underbart. Lätt att glömma när det härliga regnet öser ner.
Om en vecka får Stina smaka på mat. Stor flicka.
